Jag är egentligen inte en person med humor.
Men det finns i regel inget annat sätt att möta verkligheten på, än att beskriva den som den är. Konstnärerna utvecklades positivt ekonomiskt och socialt under 90-talet. De lämnade sitt tillstånd som minoritet, åtminstone på den västerländska liberala marknaden. I det svenska, schweiziska, eller vilket samhälle som helst, skapar dagens välstånds-
utveckling och ledarskapsideal den vedertagna bilden av konstnären. Konstnärer är lyckliga; några tjänar dessutom ett helvetes massa pengar. Finanskrisen 2008/09 verkar inte ha förändrat den bilden, inte i Europa i alla fall. De sociala mönster och uppfattningar som avgör framgång inom det här fältet tycks djupt inristade. Men det här är bara bakgrunden till den serie första-och andrahandsscener som jag vill dela med er.

Display of a particular, thematically meandering selection of printed matter, alluding to topics like “mask”, “speech” and “cultures”. Compiled from existing publications and ephemera by the artist, or by other artists and writers, it was layed out towards the gallery window.

The project developed for the Musée des Arts d’Afrique et d’Océanie, Paris, was based on the proposal to build a functional copy of the exhibition gallery West Africa/Ivory Coast, originally designed in the 1970s, and to place it in a central area of the museum, on ground floor level. This exhibition architecture and space was to be offered to a number of contemporary visual artists, designers, and filmmakers from Abidjan, Ivory Coast.

A poster, a flyer, and newspaper ads announce an evening of public discussion. The invited participants of the panel are a heartsurgeon, a canyoning professional, a self-employed architect, and a sociologist, who debate risks, and the concept of risk in their respective activities and fields.